Sanningen bakom ”21 000 nya vita heltidjobb”

Ljuger de som påstår att ROT och RUT skapat jobb? För när man tittar på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) syns det ingen ökning av antalet yrkesaktiva. Och frågar man SCB så känner de inte igen siffrorna. Varifrån kommer siffran ”21 000 nya vita heltidsjobb” som det hänvisas till hela tiden? Jag har tittat på sanningen bakom statistiken.

I tabellen ser vi statistiken från fyra yrkeskategorier inom ROT-yrkeskategorier från 2001 till 2013. Det översta diagrammet är summan av de fyra yrkeskategorierna som alltså minskat.

I tabellen ser vi statistiken från fyra yrkeskategorier inom ROT-yrkeskategorier från 2001 till 2013. Det översta diagrammet är summan av de fyra yrkeskategorierna som alltså minskat.

Eftersom jag själv inte hittade något som backade upp påståendet ”21 000 nya vita jobb” i den officiella statistik som finns på SCB, skickade jag ett mail till deras kundtjänst för att fråga om de vet vilka yrkeskategorier som tar ut ROT och RUT, eller om de har någon statistik som stödjer det här påståendet:

– Detta är inte en siffra som vi känner igen, svarar SCB på min fråga om de vet var siffrorna kommer ifrån. SCB håller precis på att ta fram statistik på detta område och det kommer att publiceras på ett seminarium på Almedalsveckan.

Istället hänvisar SCB till organisationen Företagarna och en artikel publicerad under ”Opinion” på deras hemsida. Där skriver de:

”Först vill vi än en gång slå fast att både RUT och ROT är en succé som har skapat omkring 21 000 nya vita heltidsjobb i branscher som tidigare haft stora problem med svartjobb.”

Men det stod inget om hur de fått fram informationen, så jag mailade Terje Frennefalk, pressekreterare på Företagarna som står som kontakt under artikeln. Terje hänvisar till en annan artikel på deras hemsida som heter ”Frågor & Svar om ROT”. Där kan man läsa svaret på frågan ”Hur många jobb har skapats?”:

”ROT-reformen har skapat mer än 21 000 nya vita heltidsjobb enligt våra beräkningar med utgångspunkt från Skatteverkets statistik. I beräkningen antar vi att hälften av alla ROT-jobb är nya, dvs att arbetet annars skulle utförts svart eller att ”man gjort det själv”. Den andra hälften antar vi hade utförts i alla fall, dvs har inte gett några nya jobb.”

Redan här finns det alltså gissningar involverade i en siffra som de i den första artikeln vill ”än en gång slå fast” och som presenteras som fakta. Jag får via Terjes e-post också veta att deras uträkningar tar stöd i Skatteverkets undersökning om ROT/RUT år 2011.

I rapporten från Skatteverket uppskattar dock Skatteverket att ROT- och RUT-avdragen istället motsvarar 35 000 årsarbeten. Företagarna uppskattade ju att 21 000 jobb är hälften av alla jobb inom ROT/RUT så redan här ligger Företagarnas ”uträkning” 7 000 arbeten över Skatteverkets uppskattning (21000 x 2 = 42000). Så om vi justerar siffrorna efter Skatteverket, och utgår från Företagarnas antagande att hälften är nya vita jobb så är den faktiska siffran de borde använt 17 500 nya vita jobb (35000 / 2 = 17500).

Men var får de ”hälften” ifrån? Enligt Terje har de baserat det antagandet på diagram 7 på sidan 77 i tidigare nämnd rapport rån Skatteverket:

Enligt Skatteverkets rapport är det bara 6% av alla arbeten inom ROT-sektorn som tidigare var svarta arbeten.

Enligt Skatteverkets rapport är det bara 6% av alla arbeten inom ROT-sektorn som tidigare var svarta arbeten.

 

I diagrammet ser vi att Företagarna avrundat lite, det är i verkligheten hela 56% av de utförda jobben som skulle utförts ändå! (56% av utbetalade ROT/RUT 2010 motsvarar nästan 7 700 000 000 kronor, en direkt förlust för staten på grund av ROT/RUT.) Så 21 000 blir 17 500 som blir 15 400 ”nya vita heltidsjobb”.

Om vi tittar vidare på diagrammet och läser i rapporten som Företagarna hänvisar till, så ser vi faktiskt att det inte alls är 44% av arbetet som är ”nya jobb” eller jobb som ”blivit vita”. 30 % av jobben är jobb som skulle utförts ändå, man hade gjort det själv eller tillsammans med vänner och familj, att påstå att det arbetet ”blivit vita” är fel eftersom de aldrig varit svarta och att påstå att de är ”nya” är också fel eftersom de skulle utförts ändå.

Kvar är 6% av 35 000 jobb som personerna i undersökningen angett att de skulle gjort svart om ROT/RUT inte funnit och 19% av 35 000 jobb som angavs inte skulle utförts om ROT/RUT inte funnits. Kvar av ”21 000 nya vita heltidsjobb” är alltså 2 100 svarta jobb som blivit vita och 6 650 jobb som är ”nya”. Men till vilket pris?

1,6 miljoner kronor per vitt och nytt jobb

Slutsatsen när man tittar på statistiken bakom ”21 000 nya vita heltidsjobb” är att antalet ”nya” jobb egentligen är 6 650 st och antalet svarta jobb som blivit vita egentligen är 2 100 st. Detta till en kostnad på nästan fjorton miljarder kronor utbetalat för ROT/RUT under 2010. Det har alltså kostat svenska skattebetalare 1,6 miljoner kronor per nytt och vitt jobb under 2010, baserat på samma rapport som Företagarna använt för sin uträkning.

Efter allt tricksande med statistik kan vi bara konstatera att ROT och RUT egentligen bara är gammal hederlig fördelningspolitik. Problemet är bara att pengarna kommer från allas gemensamma kassa och fördelas till dem som redan har det bäst ställt i samhället. Kalla det gärna en omvänd Robin Hood-skatt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *