Rapport inför kongressen

Hej kamrater.

I egenskap av suppleant bland Vänsterpartiet skaraborgs representanter vid kongressen i Örebro så har jag kikat igenom de motioner som kommit in. Det är en gedigen bunt (ca 400 motioner) som behandlar partiprogrammet, organisationsfrågor, allmänpolitiska frågor, och vårt huvudfokus i år – EkoEkorapporten.

Mattias Pettersson, Vänsterpartiets tredjenamn för kommunfullmäktige i Lidköping

Mattias representerar Vänsterpartiet Skaraborg som suppleant vid kongressen i Örebro.

Vi i Vänsterpartiet Lidköping bidrog med ganska många motioner och jag tänkte redogöra kort för hur partistyrelsen besvarat några av dem. Först kan jag säga att i princip inga motioner har bifallits av styrelsen och inte heller Lidköpings, men jag tycker ändå att vi fått en ok respons.

På motionen om ”Åtgärder mot psykisk ohälsa bland barn och unga” yrkade vi att V skulle verka för åtgärder som bidrar till en ökad inkludering av människor med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsförmåga i samhället. Vi yrkade också att V skall verka för en lagstiftning som möjliggör en inskrivning i psykiatrisk vård eller slutenvård på eget initiativ blir mer möjligt och därmed mer tillgängligt.
Partistyrelsen har gett ett långt svar på denna motion som går att läsa under A31, men kortfattat så skriver de att detta tillgodoses i nuvarande politiska ställningstaganden och att Vänsterpartiet arbetar löpande med dessa frågor. Vänsterpartiet har också lagt en motion i riksdagen om att det bör ta fram en långsiktig handlingsplan förmpsykiatrin.

I en motion skrev vi om införandet av en myndighet som skall granska polisen med tanke på alla de poliser som får vara kvar i tjänst efter att de begått brott. Partistyrelsen svarade att man delar motionens uppfattning och att man arbetat för en sådan myndighet en tid genom bland annat riksdagsmotioner. Arbetet fortsätter och vill man läsa hela svaret så finns det under A139.

I vår motion ”Nej till slavekonomi” yrkade vi för åtgärder som bidrar till att landsting, stat, och kommun förbinder sig att inte göra inköp av slav/barn-arbetsprodukter. Vi yrkade också för lagförändringar som tvingar företag som importerar varor från länder med denna problematik att bli skyldiga till att bevisa att produkterna de importerar är producerade utan barn- och slavarbete. Partistyrelsen svarar att man lyft frågan i en motion i riksdagen där svenska företag skall vara förebilder vad gäller mänskliga rättigheter. Riksdagsmotionen föreslår att sverige i utvecklingssamarbetet, utrikespolitiken och främjandeverksamheten bör arbeta för att stater och företag ska respektera de internationella överenskommelser som reglerar barnarbete och arbeta för att skadliga barnarbeten avskaffas. Mer finns att läsa under A104.

I vår motion om subventionering av växtbaserad mjölkdryck så skriver PS att man fastslagit att Vänsterpartiet skall verka för en minskad köttkonsumtion. Om subventionering av växtbaserade drycker är en del i det arbetet kan fastslås längre fram när man arbetar med stategier. Svaret finns att läsa i sin helhet under E176.

Samtliga motioner och partistyrelsens förslag till beslut finns att läsa på vänsterpartiets hemsida. Jag tycker att det är kul att vi bidragit i så många och spridda ämnen till kongressen, och motionerna väcker tankar och debatter som för arbetet framåt!

/Mattias V Lidköping

Berättelsen om Hamnstaden i Lidköping

Den 29 mars 2016 höll Leif Blomqvist sin sista föredragning kring Hamnstaden Lidköping och även om markarbetena redan börjat så är det snart dags för byggstart på riktigt. Vi har sammanställt en film nedan åt dig som inte kunde vara på plats på Kommunfullmäktige och om du har dålig på koll på turerna så har Bo E Landström sammanfattat berättelsen om Hamnstaden nedan. 

Några år in på det nya seklet hakade Lidköpings moderater på den nya trenden inom kommun-Sverige som gick ut på att kommuner med tätortsnära stränder borde omvandla och utveckla dessa områden till attraktiva boendemiljöer där de boende skulle ha påtaglig vattenkontakt. I en motion till fullmäktige föreslog man att också Lidköping skall börja planera för ett sådant modernt, sjönära boende med extra värden.

Till en början var de flesta partierna, liksom Vänsterpartiet, kallsinniga till de moderata visionerna, emedan det framgick att man hade för ögonen ett mer exklusivt boende för välbeställda människor. Vänsterpartiet kontrade med att om kommunen upprustar och iordningställer strandområdena kring tätorten så får alla lidköpingsbor ett attraktivt sjönära boende.

Men efter hand som allt fler ledande Socialdemokrater åsåg hur framförallt större kustkommuner omvandlade gamla hamn- och industriområden vid vattnet till högst modernt lockande ny sorts vattennära bostäder. Det föresvävade dem att också Lidköping borde kunna åstadkomma något liknande i Västra hamnområdet. Så kom det sig att Moderater och Socialdemokrater förenades i visionen om ett fantastiskt bostadsområde vid Vänerns strand. Projektet Hamnstaden var fött och planer började genast smidas i en anda av mer entusiasm än eftertanke. Det fanns dock en skillnad mellan de två partiernas förhållningssätt i projektets inledningsskede. Socialdemokraterna betonade starkt och har egentligen gjort så hela tiden, att områdena närmast vattnet skulle vara öppna och kunna användas av alla invånare och besökare.

Vänsterpartiet var i detta läge högst avaktande och uttryckte att det, utifrån en hel rad aspekter, behövdes fakta och kunskap om projektets förutsättningar och konsekvenser. Man sa att visioner och drömmar är en sak men att planera ett genomförande är en helt annan sak.

Nu startade emellertid en lustig och hysterisk dans. Inte minst kring projektets tidsmässiga ramar. Socialdemokraterna och Moderaterna fick nämligen för sig att Hamnstadsprojektet måste påbörjas inom det allra snaraste och sedan färdigställas på kortast möjliga tidsrymd. I annat fall skulle tiden springa förbi kommunen och Lidköping skulle hamna i kommun-Sveriges bakvatten. Det fick inte bara bli så att Lidköping hade haft sin stora chans men tyvärr försuttit den och nu blivit förbisprungna. Så började det frejdigt sättas datum för när den första bostäderna i området skulle vara inflyttningsklara. År 2010 slogs först fast sedan följde 2011, 2012 och 2013. Där någonstans hann verkligheten upp moderater och socialdemokrater. Men innan dess hade man hunnit med att driva fram att de fem bostadsföretag, som utsetts att bygga och förvalta bostäderna i området, bildade ett konsortium. Man hade hunnit med att anpassa delar av kommunorganisationen med inriktning på att förverkliga Hamnstadsprojektet och öppnat pengakranarna till projektet för fullt. Man hade hunnit med att inplantera i hela kommunen att Hamnstaden enskilt var det allra viktigaste verksamheten i Lidköping och att projektet måste få högsta prioritet. På många planscher, färgbilder och bildspel visade de dyra arkitektfirmorna vilket enastående och sällan tidigare skådat statsområde som i ett trollslag skulle växa fram som fågel Fenix ur askan.

Under hela denna tid vidhöll Vänsterpartiet sin tidigare uppfattning att själva idén att omvandla västra hamnområdet till en ny modern stadsdel inte behövde vara fel, men att tidsplaneringen var uppåt väggarna orealistisk om kommunen verkligen ville åstadkomma en utveckling i området som var miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart långt in i framtiden. Partiet talade härvid om ett tidsperspektiv på 30 till 40 år innan projektet kunde vara helt genomfört. Man pekade också på att innan projektet påbörjades behövde noggranna utredningar och undersökningar göras beträffande markföroreningar, översvämningsrisker, ekonomiska förutsättningar, omgivningspåverkan, inte minst från reningsverket men också andra verksamheter som hamnverksamhet och spannmålshantering. När dessa åsikter framfördes ansågs partiet vara ett mossigt bakåtsträvande parti som inte förstod den nya tidens krav och möjligheter. Därmed uteslöts också partiet för en kort tid från gemenskapen i de salonger som förberedde Hamnstaden.

När det under senare delen av 2013 och början av 2014 började visa sig, utifrån de undersökningar Länsstyrelsen krävde, att fanns betydande hinder och risker som måste analyseras och sannolikt åtgärdas innan Hamnstads-projektet kunde påbörjas, började eftertänksamhetens kranka blekhet sprida sig bland politikerna. När det senare också, utifrån att mer fakta framkommit, började luta åt att det inte var så vettigt att låta det gamla reningsverket ligga kvar inom detta fantastiska nya bostadsområde tog tillnyktringen bland politikerna rejäl fart. Samtidigt blev allt fler lidköpingsbor skeptiska till det storslagna och dyrbara projektet. Man uttryckte sig i termer av att det visste vi väl hela tiden att det var vansinne att bygga på en industritipp med massor av giftigt industriavfall.

Nu hände det otroliga! I det nya negativa klimatet kring hamnstaden lyckades några få moderater som tidigare inte trott på Hamnstadsprojektet få med sig ett antal besvikna och lättleda tidigare anhängare till Hamnstadsprojektet på en helt ny linje som formulerades ”Nej till Hamnstaden”. I det läget blev övriga borgerliga partier handlingsförlammade och ett besynnerliga faktum stod klart. Nämligen att det största och viktigaste projektet i Lidköpings historia höll på att gå i stå efter sex år i och med att det plötsligt inte fanns någon politisk majoritet bakom projektet.

I detta nya läge inledde Socialdemokraterna samtal med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med syftet att bilda en ny majoritet för att rädda vad som räddas kunde av Hamnstadsprojektet. Från Vänsterpartiets sida svarade man att det ser ni vådan av att liera er med borgarna. Nu är det dags att komma och be om hjälp!! Emellertid hade socialdemokraterna vid det här laget så till den grad nu kommit ned på jorden beträffande förverkligandet av Hamnstadsprojektet att man i stort hade hamnat på samma linje som Vänsterpartiet när det gällde långsamhet, försiktighet och noggrannhet inför ett påbörjande av projektet. En överenskommelse nåddes således inför valrörelsen mellan de tre partierna om att börja planera ett bostadsbyggande på ett mycket avgränsat område kring en fullständigt upprustad småbåtshamn på ett markområde som inte är förorenat. Till detta kommer att småbåtshamnen och området däromkring under alla omständigheter var i stort behov av omfattande nyanläggning och modernisering. Som tidigare när det gällt Hamnstaden betonade Vänsterpartiet att kostnaderna skulle spridas ut på många år och att kommunens kärnverksamheter såsom skola, vård och omsorg vid resursfördelningen skulle prioriteras före Hamnstaden.

Bo E Landström